Ordföranden
har ordet.....
Lomföreningens årsmöte hölls på Grimslövs Folkhögskola
söder om Växjö den 5 april. Eftersom
SOF också hade förlagt sitt
årsmöte till samma plats , fick vi
möjlighet att informera och visa
vårt lom material.
Jenny Pleym kommer att överta Mats roll som sekreterare.
Mats Eriksson kommer i fortsättningen att i huvudsak bearbeta det inkommande
inventeringsmaterialet. I övrigt består styrelsen av samma personer.
I samband med SOF:s årsmötesmiddag fick vi tillfälle
att överlämna det nyinstiftade lom-
priset till Stig Olausson. Det hela blev ett mycket trevligt och uppskattat
arrangemang där lompriset - en fint snidad smålom tillverkad av Erik
Hemmingsson - beundrades av fler än pristagaren.
Antalet rapportörer ligger kvar på samma nivå som förra
året, knappt hundra ( 98 st.). Antalet rapportörer har legat på samma nivå
sedan år 2000, året då den negativa trenden bröts.
Som jag nämnde i förra Lomhört ligger nu värvningspostern klar. Ni som känner för
det, beställ den och sätt upp den på något lämpligt ställe t.ex. naturcenter
,fågeltorn etc.
Värvningspostern är GRATIS.
Informationutskicket till kanotuthyrare ligger också i
det närmaste klart. Vi räknar med att skicka ut ett 50-tal paket., vilket betyder
att vi når ut till 1/3 av alla kanotuthyrare i Sverige. Förhoppningsvis kommer vi ha få ett visst gensvar.
En glädjande nyhet är att vi erhållit 10 000 kr från
Stiftelsen Alvins Fond. Pengar som kommer att användas för bearbetning och
sammanställning av inventeringsdata, samt omhändertagande av material för
miljöanalys.
Som avslutning kan vi alla konstatera att våren står för
dörren och vi får möjlighet utföra ytterliggare lominventeringar, den 10:e
säsongen i rad.
Lycka till!
Owe
Arnoldsson
Möte om
Båvens storlommar
Båven i Sörmland är en av de sjöar i Sverige som beräknas
ha flest häckande
storlommar. En inventering 1983 kom fram till att det
fanns omkring 60 par
i sjön. Det innebär alltså att ca en procent av Sveriges
alla storlomspar finns i sjön -- en mycket hög siffra!
Båven ligger
i Flens, Nyköpings och Gnesta kommuner.
Den 8 mars 2003 anordnade Naturskyddsföreningen i Flen och i Sörmland ett
heldagsmöte om Båven, med tonvikten på sjöns fiskgjusar och storlommar. Ett
trettiotal personer deltog i mötet.
Staffan
Karlsson från länsstyrelsens naturvårdsenhet inledde. Han
berättade
om Båven idag, Båvenplanen som antogs 1980, och om
Natura2000-området. En
bevarandeplan ska nu tas fram i samarbete med kommunerna,
naturskyddsföreningen, ornitologerna och länsstyrelsen.
Därefter redovisade Jan
Sondell från Naturhistoriska Riksmuseet om fixkgjuseinventeringar i Båven
och andra sjöar.
Tage
Wahlberg, SNF Flen, kompletterade med data om fågellivet i Båven
ur ett femtioårigt perspektiv.
Undertecknad, som representant för Svenska Lom-föreningen
berättade om storlommen i ett europeiskt perspektiv och om erfarenheter från
inventeringar på andra håll. Ett förslag till genomförande av en
storlomsinventering av sjön diskuterades.
Undersökningar i sjön Fegen har visat att vattenståndsvariationer under
lommens ruvningsperiod är den största orsaken till misslyckade häckningar - kan
det gälla även för Båven?
Leif
Carlsson från Föreningen Sörmlands Ornitologer avslutade med att
bl.a.
berätta om tidigare lominventeringar av Båven. Planen är
att genomföra en
storlomsinventering i sjön under 2003.
Håkan
Lindblom
Hälsningar
från en LOM-LISA
Den geniala och roliga titeln "lom-kärring" är
tyvärr upptagen av Nina Birk i Tollered. Jag måste hitta på en annan, annars
finns risk för förväxling. Fast lomkäring, kär i lommen, det är jag.
Lom-lady är för fint för mig, jag är ingen lady, och
dessutom finns det redan en loon-lady:The grand old loon-lady från Kanada,
Judith W. Mcintyre, professor.
Jag är en lom-Lisa och med det menar jag ett fruntimmer
som har förälskat sig i den mytomspunna fågeln, och därför använder en stor del
av sin fritid till att beundra den, glädja sig med den, när den lyckas med sitt
viktigaste i livet, nämligen att föröka sig och därmed bereda möjlighet för
kommande lom-Lisor att få uppleva det som jag fascinerats av. "En gång lom
.....allltid lom".
Men det handlar inte bara om känslor och estetik även om
dessa i förening är goda drivkrafter. Lomspaning är ett tufft arbete... och det
tar tid. Och vad får jag tillbaka: Jo, motion, andra naturupplevelser,
dramatik,spänning, stillhet,frid och harmoni.... livet i balans, lycka. Och
allt detta tack vare lommarna, vilket de själva inte har någon som helst aning
om, när de nyfiket spanar in mig med sina röda ögon för att bedöma om det går
att komma närmare.
Som lom-Lisa får jag kontakt med människor, jag annars
inte skulle ha växlat ord med. Jag får tillgång till privata tomter och
badbryggor, jag blir erbjuden att låna båtar, och jag får många tillfällen till
spontan undervisning i naturhänsyn och fågelskydd. Det har gett mig insikt om
att människor nog inte med flit vill störa och förstöra, men de saknar kunskap
om hur man tar hänsyn. Därför är det bra att vi sätter upp skyltar på strategiska
ställen och delar ut broschyrer om lommen.
Under förra sommaren satte jag upp lomskyltar vid mina
sjöar och lade broschyrer i brevlådorna till många sommarstugort. Då verkade
jag inte bara som lom-Lisa, utan också som lapp-Lisa. Jag skickade skyltar och
broschyrer med följebrev till lokala fiskeföreningar, till lokala
Friluftsfrämjandet och till en församlingsgård som ägs av Svenska kyrkan, och
just vid denna sjö har ett strävsamt lompar flera år lyckats föda upp två vuxna
ungar.
När detta skrivs är det vargavinter på Småländska
Höglandet, i natt -22 C vid mitt fönster. Mina skyddslingar ligger
förhoppningsvis i mitt gamla lands (Danmark) farvatten eller ännu längre
söderut och fiskar. Har de tur att få övervintra i någorlunda rena vatten finns
goda chanser för ett återseende till våren. Jag ser fram emot detta.
Karen
Lund (lom-Lisa)
Lompriset
överlämnat
2003 års lom pristagare, Stig Olausson
Stig, 82 år gammal ,har allt sedan sin ungdom haft ett stark
fågelintresse. I mitten av 1970-talet blev han involverad i
den stor- och smålomsinventering som drogs igång av Södra Älvsborgs
Ornitologiska Förening (SÄOF). Detta specialintresse utvecklades med åren
vilket resulterade i att Stig började experimentera med flottar för smålom.
Goda häckningsresultat har lett
till att Stig har placerat ut
åtskilliga konstgjorda häckningsöar i sin hemtrakt.
Följande
notis hittade jag , som stod skriven i LOM-hört nr 3,dec.1995:
Lång
ruvande storlom
Stig
Olausson, Hindås, rapporterar om ett storlom par som troget ruvat sin äggkull i
över 60 dagar ( normal ruvningstid 27-30 dagar). Lommarna påbörjade ruvningen
den 7 maj men i början av juni besöktes ön av kanotister och äggen blev
avkylda. Ruvningen fortsatte och Stig hade från 5 juni till den 7 juli daglig
kontroll på lom paret. Boet övergavs den 7 juli, men inga rötägg fanns kvar.
Stig skriver ” så efter att ha besökt sjön 40 gånger och cyklat 60 mil. Så fick
jag inte ens ett rötägg”……
Troget sedan 1994, kommer Stigs rapporter från sina 6
smålomspar. Att Stig fortfarande traskar omkring i sina hemtrakter och håller
koll på lommarna beror säkerligen på att han i sina yngre dagar har varit en
god elit-idrottsman. Eller vad sägs om bl.a. 6:a på
10 000meter och två lag SM guld i terränglöpning.
Grattis Stig till det fina lompriset !
Owe
Arnoldsson
VÄLKOMMEN
till årets LOM-inventeringar
1994 tog Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges
Ornitologiska Förening ett gemensamt motiv för att aktivera fågelskyddsarbetet
avseende de två svenska lomarterna, inom ramen för ett nystartat Projekt LOM.
Den viktigaste uppgiften var att initiera inventeringar av både storlom och
smålom, och att samordna det arbete som vid den tidpunkten pågick på ideell
basis i olika delar av landet. Så 2003 blir alltså det 10:e året i följd med
inventeringar inom ramen för Projekt LOM.
Över åren har det blivit alltmer uppenbart att
långsiktiga inventeringsserier är av utom-ordentligt stor betydelse för
miljövårdsarbetet. Ett utmärkt exempel är den uppmärksamhet som resultat från
Svensk Häckfågeltaxering fått i pressen den senaste tiden, med oroande trender
hos flera fortfarande ganska vanliga fågelarter med sin huvudsakliga förekomst
i jordbrukslandskapet. För storlommen och smålommen kan betydelsen av
långsiktiga inventeringsserier inte nog betonas, bland annat för att båda
lomarterna är långlivade. En livslängd på över 20 år är mer regel än undantag.
Resultaten från nio häckningssäsonger kan mycket kort sammanfattas:
·
SMÅLOM: I
landets mellersta delar och på Sydsvenska Höglandet tycks ungproduktionen ligga
i underkant för att kompensera för dödligheten bland gamla fåglar.
·
STORLOM:
Häckningsframgången har försämrats under perioden 1994-2002 i Götaland och Svealand,
och minskningen kan (åtminstone i Götaland) kopplas till en minskad andel
lyckade häckningar med två "stora" ungar. Frågan om effekter av
eventuella förändringar i fiskbeståndens sammansättning bör undersökas närmare.
Det har flera gånger upprepats att huvuddelen av
bestånden av både storlom och smålom i Europa (utanför Ryssland) häckar i de
nordiska länderna, och att vi (tillsammans med Finland och Norge) har ett
internationellt ansvar för båda arterna. I det perspektivet är tendenserna till
försämrad häckningsframgång oroande, även om vi inte kan utesluta att de ligger
inom ramen för de naturliga fluktuationer som kan förväntas hos långlivade
fågelarter. Men en minskad häckningsframgång har också noterats för fiskgjusen
i delar av landet, så frågan om ekologiska förändringar i fiskevattnen bör
undersökas närmare. I det sammanhanget kan vi genom fortsatt arbete medverka
till en övervakning som inte stannar vid lommarna, utan den kanske också
återspeglar mer storskaliga ekologiska förändringar.
Tyvärr har antalet rapportörer minskat under senare år.
Även om en del nya krafter har medverkat under de 1-2 senaste åren, så är
inventeringarnas omfattning i nederkanten av vad som krävs för att kunna
använda resultaten för bedömningar av häckningsytfallet. Så alla nya rapportörer är VÄLKOMNA.
Medverka
till en bättre LOM-rapportering!
Ungefär en tredjedel av
rapporteringen är ofullständig i olika avseenden, och utöver en bredare
rapportering, så skulle vi med en bättre kvalitet av den befintliga rapporteringen
kunna öka antalet rapporer som kan ingå i underlaget för beräkningar av olika
slag. De vanligaste bristerna är:
·
Man har bara besökt häckningsplatsen under
våren-försommaren för att fastställa eventuell förekomst av stationärt eller
häckande par, men inte följt upp med senare besök. Ger viktig information (för
naturvårdsplanering m.m.) om de lokaler där lommarna återfinns under
häckningstid, men informationen kan inte ingå i beräkningar av
häckningsresultatet.
·
Man har följt häckningen fram till att ungarna kläckts
men avbrutit besöken vid häckningsplatsen därefter, d.v.s. att häckning (och
kläckning) har kunnat fastställas men att uppgift om antalet "stora
ungar" saknas.
·
Man har inte besökt häckningsplatsen förrän under
högsommaren, för att kontrollera antalet ungar. Denna information mycket
värdefull för beräkningar av %-andelen lyckade häckningar med 2
"stora" ungar" och som indikationer på hur häckningslokalerna
fungerar som "barnkammare". Men informationen kan inte användas för
beräkningar av häckningsresultatet uttryckt som "medelantalet stora ungar
per par", eftersom man missar par (och lokaler) med misslyckade
häckningsförsök. Delar av den här rapporteringen avser häckningslokaler på
långa gångavstånd från vägar, och det är i flera fall fullt förståeligt att de
bara besöks vid något eller några få tillfällen under året.
Ofullständigheten i materialet
tycks vara mer omfattande i den information som rapporterats via SVALAN, än den
som lämnats på LOM-föreningens rapportblanketter. Men det samtidigt måste vi ge
en "credit" till de rapportörer medverkar med en helt perfekt
rapportering över SVALAN.
Þ Och
slutligen: Ofullständig rapportering är mycket bättre än ingen alls - information som inte räcker som underlag för beräkningar
av häckningsresultatet har fortfarande stort värde för naturvårdsplanering m.m.
- vi vet att det är fråga om en häckningslokal för någon av lomarterna. Så har
du inte möjlighet att följa upp dina besök vid lomsjöarna helt enligt
handledningen, så är det bättre att rapportera det du noterat, än inget alls.
Þ "Negativa" observationer i form av
misslyckade häckningar, eller att lommarna uteblivit från en häckningsplats, är
lika värdefull som "positiva" rapporter i form av lyckade häckningar.
VÄLKOMMEN
TILL LOM-VATTNEN & LYCKA TILL MED ÅRETS INVENTERINGSARBETE
Mats
Eriksson
Insamling
av okläckta ägg
Hittar ni okläckta ägg är det
fortfarande värdefullt att få in dom till den miljöprovbank vi lagt upp i
samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet. För att samla in okläckta ägg behöver
du en kopia på det tillstånd vi fått från Naturvårdsverket. Beställ tillståndet
av Peter Lindberg eller Mats Eriksson
och följ de villkor som anges.
Ägg och skalrester paketerars
väl i flera fryspåsar (ordentligt knutna så att inget innehåll läcker ut) .
Märk paketet tydligt med "TILL FRYS" och sänd in det under adress:
Zool. Inst. Göteborgs Universitet
att: Peter Lindberg
Medicinargat 18
Box 40530 Göteborg
LOM-Föreningens
styrelse ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Styrelse:
·
Owe Arnoldsson (ordf.), Arnåsholm, 330 26 Burseryd; tel.
0371-521 00, owe_arn@hotmail.com
·
Jenny Pleym
(sekr), Borås, 033-35 30 13, Jenny.Pleym@boras.se
·
Karen Lund (kassör), Oxtorgsgatan 12 D, 575 38 Eksjö, tel.
0381-140 11 (kväll), 0381-355 56 (dag)
·
Mats Eriksson, Tommered 6483, 437 92 Lindome, tel. 031-94
87 91, 070-609 94 33, mke.eriksson@swipnet.se
·
Mikael Hake, Basungatan 22, 42120 Västra Förlunda, 031-47
13 68, 070-6464871 mikael.hake@nvb.slu.se
·
Peter Lindberg, Zoologiska inst., Box 463, 405 30
Göteborg; tel. 031-773 36 42, 070-209 23 15, peter.lindberg@zool.gu.se
·
Håkan Lindblom, Lillsjövägen 4, 913 32 Holmsund; tel
090-405 40 (hem), 090-18 42 91 (arbete), h_lindblom@hem.utfors.se